Kategori: Reportage

Tänk att det var fint väder även denna gång på vår resa ner till Skåne!

Vi stannade inte för fika, utan alla fick en liten påse med förfriskningar.

Väl framme vid Bosjökloster fick vi en otroligt god smörgås och vi träffade guiden.

Hon berättade den fantastiska historien om klostret från 1100-talet.

VI gick i den vackra trädgården med alla fina blommor och stannade till vid den flera hundra år gamla eken. Tänk vad den har sett mycket.

Sannolikt grundades klostret av Benediktinernunnor under 1100-talet. I flera hundra år levde nunnorna här. Klostret mottog många donationer men det kom inte systrarna till godo för de levde enligt de stränga reglerna lydnad, fattigdom och kyskhet.

Under Reformationen på 1500-talet stängdes klostret successivt och mycket av dess rikedomar konfiskerades.

Efter 1560 har Bosjökloster varit i många olika privatpersoners ägo.

Det gick inte så bra för de privata ägarna att driva klostret, och en av dem, Corfitz Ulfeldt, fick till och med fly därifrån för han blev osams med både de danska och svenska kungarna. Hans hustru, Leonora Christina, Kristian IV:s älsklingsdotter, spärrades in i det Blå Tornet i Köpenhamn i nästan 22 år.

Klostret började därefter förfalla men lämnades åter 1735 tillbaka till familjen Beck som började restaurera det. 1908 köpte Greve Philip Bonde Bosjökloster. Hans barnbarnsbarn förvaltar nu platsen.

Rundvandringen avslutades i en liten affär där det också var en vacker utställning med föremål i trä.

Efter att vi lämnat Bosjökloster gick färden till Hurva gästgiveri för lunch.

Lunchen smakade mycket gott efter den långa rundvandringen och nu fick benen vila lite.

Sist gick resan till Torups slott som är en mycket väl bevarad renässansborg med en magnifik slottspark och en trädgårdsanläggning.

Vi blev mycket trevligt mottagna av två guider på borggården och blev uppdelade i två grupper.

Torups slott har en historia som sträcker sig tillbaka till 1300-talet. Det nuvarande slottet anlades 1537 och restaurerades under åren 1602–1630 då det fick det utseende det har idag.

Länge var Torups slott en samlingsplats för dåtidens kulturella och vetenskapliga elit.

De var inbjudna av dåtidens ägare familjen Coyet. År 1970 köptes slottet och parken samt trädgårdsanläggningen av Malmö stad och allmänheten fick tillträde.

Alla rummen var otroligt vackra med fantastiska gyllenläderstapeter och möbler.

Jag hade kunnat bo där en tid om jag slapp städa.

Det var mycket bra guider som bjöd på stor underhållning, genom att berätta många roliga och dråpliga historier om de olika ägarna.

Efter detta fantastiska möte med historien var det dags att lämna Skåne och ta en fika på vägen. Givetvis blev vi bjudna på en kanelbulle, fast det inte var kanelbullens dag.

När man skall ut på bussresa med Aktiva Seniorer, med ett femtiotal förväntansfulla medlemmar krävs det trevliga resmål, god mat, olika färdsätt och toppenväder. Vår resa till Karlskrona bjöd på allt detta.

Bussen stannade i Nättraby, där vi gick ombord på M/F Axel, en trevlig personfärja med lagom fart för sightseeing längs Borgmästarfjärdens stränder. Vackra öar och skär gled förbi oss, innan vi lade till vid Fisketorget.

Mycket i Karlskrona minner om dess krigiska förflutna, samt även om dess strategiskt viktiga läge just nu.

Marinmuseet är en guldgruva för alla besökare. Stadens historia är ju både krig och vardag, affärer, skeppsvarv och djur. Här finns vapen och krutdurkar, vackra segelskepp i genomskärning, uniformer och handelsmän, strävsamma kvinnor och barn i arbete.

Ubåtarna i stora hallen är naturligtvis en lockelse, och våra två guider delade frikostigt med sig av sina kunskaper. Vi fick lite nytt perspektiv på sjömanslivet.

Restaurant Skeppsgossen serverade oss en god lunch, och därefter fortsatte vi till porslinsfabriken. Porslinets historia är en berättelse om mod, entreprenörskap, konstnärlighet, och framgång. För de flesta. Vi fick äntligen lära oss skillnaden mellan stengods och lergods. Figurer av lergods står på en trefot när de bränns i ugnen, och man ser märken efter de tre benen om man vänder på figuren. Eller var det stengodset?

Att porslinet har sin naturliga historia i hela det svenska samhället förstår man, och det finns så att säga ”en skål för alla”.

Våra nyvunna kunskaper och insikter om marin och porslin delade vi under eftermiddagsfika vid den trivsamma hantverksbyn Korrö, för vidare befordran hem.

Ett tjugotal medlemmar fick i tisdags en grundlig och trevlig presentation av det stora och framgångsrika företaget Kinnarps möbler.

Vid ankomsten togs vi emot av Cherry Pie Andersson som delad up oss i två grupper, där den ena gruppen fick trådlösa lurar inför rundvandringen, medan vi andra fick lyssna på guidens röst via en högtalare, vilket gick förvånansvärt bra.

De två grupperna lotsades genom fabrikens olika delar och fick så att säga följa produktlinan ända fram till den färdiga stolen, eller bullerskärmen, eller soffan.

Möbeltillverkning är en personalkrävande process, och vi träffade de duktiga hantverkarna, sömmerskorna, sömmarna, teknikerna, snickarna och en robot som jagade oss.

Mycket görs för personalens trivsel och välbefinnande. Gym och en heltidsanställd fysioterapeut sörjde för de anställdas hälsa.

VI fick inte ta bilder inne i produktionen av integritetsskäl, men många bilder fastnande ändå på näthinnan: alla skickliga händer och som bearbetade materialet, sydde, klädde, skar och bar.

En intressant och viktig del i produktionen är att vara ekonomisk med materialet till möblerna. Vi fick en demonstration av ett datorprogram som  pusslade ihop en visst antal stolsitsar och ryggklädslar på en yta som motsvarade det tyget som skulle användas till just dem. Det var fascinerande att se hur mjukvaran pusslade och kombinerade bitarna, med målet om högst 13% spill. Operatören körde programmet om och om igen, tills han nådde nästan 96% täckning, alltså mindre är 4% spill. Det kunde vara extra utmanande om tyget var mönstrat. Redan ett randigt tyg var en spännande utmaning för de entusiastiske killen vid tangentbordet.

Efter rundvandringen bjöds vi alla på en välkommen fika, och sedan promenerade vi runt i utställningslokalen på andra våningen. Kalla och varma färger påverkar oss mer än vad vi tänker på, till vardags.

Detta är en viktig kunskap vid produktionen av möbler till offentlig miljö och arbetsplatser.

Vi tackade våra guider med lite choklad, och fortsatte till Spis restaurant i Vaggeryd. Raggmunk, Caesarsallad och Risotto var välkomna  luncher för det glada gänget som nu fått ännu en inblick i vårt pulserande småländska näringsliv.

Text och bild: Anders Selstam

Glada pristagare

 1:a priser till Åke Johansson 66 slag i herrklassen och Christina Tiljander 70 slag i damklassen.

2:a priser till Heinz Stuker 67 slag och Anita Ekenstjärna 71 slag.

3:e priser till Mats Hokander 72 slag och Marianne Holmen 73 slag.

4:e pris till Kurt Svensson 72 slag.

5:e pris till Per-Åke Andersson 73 slag.

Närmast hål på hål 5 Rolf Bönnelykke.

Golfen spelades med shotgun start. De 26 deltagarna fick vid starten kexchoklad och banan. I kiosken serverad Rolf Arvidsson och Jan Zinn kaffe och en god färsk fralla med ost och skinka.

Text och bild: Börje Göransson

Första bilden är från Stalpet där vi fick vårt fm kaffe med smörgås och samtidigt kunde titta på ett vackert vattenfall.

Därefter åkte vi till ett museum där vi hade en fantastisk guide som kunde allt som var värt att berätta om Malte Stierngranat, mannen som gjorde allt som föll honom in och sedermera lyckades bygga en pyramid där han ligger begravd och guiden gjorde det på ett fängslande och roligt sätt!

Därefter gick färden vidare mot Tranås och vi gick ombord på Boxholm II som tog oss till Torpön och där vi njöt av en väldigt god lunch.

Slutligen på eftermiddagen kom vi till Brostorps gård där vi fick en hemlagad ostkaka med kaffe och vi hade också möjlighet att handla med oss diverse godsaker från deras lilla butik.

Text och bild: Ingvor Hultqvist

Jag måste erkänna att jag var lite nervös inför denna resa på havet. Var vädergudarna med oss eller inte? Som tur var hade vi dom med oss. Skulle jag dessutom dela ut sjösjuketabletter?

Vid Eriksberg var det strålande väder och kaptenen och besättningen hälsade oss välkomna ombord. Alla var bra sugna på en god fika nu. Och vi bjöds dessutom på härlig dragspelsmusik.

Snart lättade vi ankar och M/S Eriksberg tog oss ut på böljan den blå mot Marstrand.

Historien säger oss att Marstrand som stad grundades på 1200-talet av den norska kungen Håkon Håkonsson. Marstrand var länge en stor fiskhamn och utgångspunkt för den internationella sjöfarten. På 1500-talet blev Marstrand sillfiskets centrum i Europa.

Arbetstillfällena lockade till sig folk från när och fjärran och ön blev känd för sin omoral. På ön rådde Porto Franco  som betyder frihamn, fri från skatt, fristad för brottslingar  och Sveriges enda stad med religionsfrihet. Här byggdes Sveriges första synagoga. Vid freden i Roskilde1658 blev Marstrand svenskt och nu började fästningen byggas.

För att försvara Marstrand beslutade Carl X Gustav att bygga fästningen på öns högsta punkt och år 1860 var fästningen klar. Nu infördes Marstrandsarbete, ett nytt straff, så fångar från hela landet kom och arbetade där från ett par år eller livstid. Straffet avskaffades 1854.

En av de mest berömda fångarna var Lasse Maja. Genom att klä ut sig till kvinna lyckades han fly hela tiden och upptäcktes inte förrän 1813 och dömdes till livstid. Men efter 26 år benådades han av kung Karl XIV Johan.

Carlstens fästning intogs två gånger av danskar och norrmän men Sverige fick tillbaka fästningen . År 1882 lades fästningen ner som militär befästning.

Resan på havet var otroligt vacker och vi passerade många öar med vackra små hus och sjöbodar. Det var nästan så man ville hoppa i och bada.

Vi bjöds på mer underhållning på övre däck med dragspel och sång. Där uppe var utsikten underbart vacker och vi såg bland annat Vinga fyr.

Lunch hann vi också med på vår resa innan vi lade till på Marstrand. Här var det fri lek en timme och många passade på att äta glass. Turiststormen var inte där ännu, så alla kunde ströva runt och titta i lugn och ro.

Vi fick åka linfärja tillbaka till Koön där bussen väntade. Och bara efter ett lite tag kom de första regndropparna, men vad gjorde det, när vi nu satt i bussen.

På hemvägen fikade vi i Viared utanför Borås, ett fantastiskt ställe med café, orangerie och shop.

Det blev en mycket lyckad kryssning och härligt sällskap av alla Aktiva seniorer som var med.

Text och bild: Helena