Hej alla motorintresserade skövderesenärer – ett försök till summering av fabriksbesöket. Ramen omkring har du själv bäst koll på. Lite unikt – antalet begränsat till 3 x 15 enligt önskemål från Volvo. Resans tidsplan 9.00 till 18.30 stämde perfekt. En eloge till dig Börje, och chauffören!
Förspelet bestod av paus i Mullsjö och lunch på hotell inom synhåll från fabriksentren. Och som vanligt numera utrustning med besöksväst och skyddsskor. Inte så lätt med 45 ivriga pensionärer.
Kort bussresa till rätt entré men med alla basfakta om fabriken: gjuteri och montering av dieselmotorer på 560 000 kvadratmeter (100 fotbollsplaner) sysselsätter 4000 personer. En standard Volvolastbil använder en 13 liters Euro 6- motor.
Utmaningen – fossilfri produktion till 2030 – diesel till el (eller vätgas). Fick en ingående presentation av deras e-axel, en rejäl klump med 2 elmotorer som tillsammans med 700 battericeller gör timmerbilen 2 ton tyngre men ger 30 mil mellan 20 min laddningarna vid 800 V. Kräver en rejäl infrastruktur. Och när den är klar är det dags att byta till större batterier 70 st NFF som ger upp till 70 mil mellan laddningarna. Det blir en spännande tid framöver för de 4000.
Den största tiden använde vår grupp till att jobba oss baklänges från slutkontroll till montering och slutligen gjuteriet. Många trappor blev det men också mycket spännande inblickar i dieselmotorns alla hemligheter. Även ”giftermålet” fick vi uppleva i detalj: under- och överdel fogades samman.
Vi var nog många som sviktade när vi slutligen fick höra om alla finesserna på gjuteriet. Hur sand från Baskarp, vatten och bentonitlera formades till produkter med 0,1 mm precision.
På fråga om vad som skulle rädda verksamheten i Skövde under överblickbar framtid kom svaret blixtsnabbt – gjuteriet!
Om någon önskar fler detaljer om detta superbesök lovar jag hjälpa till privat.
Efter att vi trasslat ut vems skor var vems rullade vi snabbt hem via Mullsjö.
Tack Börje och övriga som gjort resan möjlig – oförglömligt.
Foto Tommy Bengtsson och Börje Göransson.
Text Jan-Olof Karlsson