Matresa runt Gränna.
En full buss med glada människor rullade iväg från Värnamo till gårdarna runt Gränna.
Innan vi kom till gårdarna, fikade vi på Kroatorpet och här fick vi en fantastisk utsikt över Vättern på köpet.
Den första gården var Lupiners gård som ligger mitt i biosfärsområdet Östra Vätterbranterna mellan sjöarna Bunn och Kvarnsjön.
Här finns många stenmurar och väldigt vackra gamla ekar. Vägen till gården gick genom ett otroligt vackert landskap med sjöar och lövskogar och ängar. Att bo här är som i Astrids Bullerbyn.
Här på gården bor Anna och Joachim Lupiner. De är nu den fjärde generationen som brukar jorden och skogen. Anna tog över föräldragården 2011 och hon och Joachim har byggt till och gjort stora förändringar tillsammans. Anna älskar sina gotlandsfår som ger kött och skinn. I gårdsbutiken i det gamla sädesmagasinet kunde vi handla skinn, honung, filtar, bruksföremål, barnkläder och annat från lokala producenter. Joachim sköter skogen och här kan man köpa sin julgran.
De är inte fårabönder på heltid för det går inte att försörja sig på detta ännu. Anna arbetar som kommunikatör på Jordbruksverket och Joachim arbetar som mekanikingenjör på lokala företag.
Efter att Anna berättat om gården gick halva gruppen in i affären och vi andra tittade runt på gården och åt björnbär, ja bara lite.
Innan bussen åkte vidare lastades det in kasse efter kasse i bussens bagage.
Nästa gård vi besökta var Ravelmarks gård som hade en fantastiskt utsikt över Vättern.
Det är ett familjeägt lantbruk strax utan för Gränna. De har fått diplom av kung Carl Gustav för den goda kvaliteten.
Förutom köttdjur har de också fokuserat på grönsaker. Så här odlas sparris, pumpor, blomkål, vitkål, spetskål, savoykål, grönkål, brysselkål, majs, morötter, persilja, krondill, tomater, gurka, jordgubbar m.m. och underbart vackra blommor för självplock, som vi inte vågade plocka, för att de skulle säkert vissna innan vi kom hem.
Alla gårdar säljer varandras produkter vilket jag tycker är bra, för det öppnar upp för samarbete. De har även ett litet café med glass och kaffe.
Här fyllde vi på förrådet med grönsaker, så vi klarar oss en bit in på hösten.
Nu är det dags för lunch på Örserums Brunn och gästgiveri.
Maten serverades vid borden och vi hade en vacker utsikt från verandan över sjön Ören.
Vi åt en god lax och till efterrätt en barndomskaka nämligen kokostopp.
År 1845 påbörjades ett projekt att sänka vattennivån i det sjösystem som sjön Ören ingår i. Anledningen var att man behövde mer åkermark och initiativtagare var greve Jakob E Hamilton på Lyckås. Resultatet blev kanske inte riktigt vad man hade räknat med men det hade en avgörande betydelse för Örserums historia. Nu blev en brunnsort till .
AT Wiren drev Örserums Brunns Badinrättning 1905-1948. Han donerade pengar till sin hembygd bl.a bekostade han Örserums kyrka. På hotellet finns han avbildad på tavlor.
Idag ägs hotellet av Mathias Wessman.
Nu åker vi vidare till Prästgårdens mejeri i Lommaryd.
Här möts vi av Klas och Vanja som delar upp oss i två grupper och berättar om gården. Båda två är uppfödda med kor. Klas har varit lantbrukare sedan 2011. Anja ville pröva att starta ett litet mejeri på gården samtidigt för att förädla en del av gårdens mjölk till egna mejeriprodukter. Först ut var färskosten men den följdes snart av ostkakan som bakas enligt Klas farfars mormors recept. Mejeriprodukterna blev fler och fler och lokalen byggdes ut.
På gården finns 95 kor och 70 ungdjur av SRB ras. Klas har ett stort avelsintresse för han vill ha en långlivad ko med bra funktionell exteriör och fin mjölk med hög fett- och proteinhalt.
Vi såg en del av besättningen från butikens fönster där de stod och åt i en stor lada. Många gick förbi en stor borste för att bli kliade på kroppen.
Att vara lantbrukare är idag många gånger en livsstil och det stämde bra in på Klas och Vanja.
Sista stoppet var Rudenstams gård där vi fikade och handlade förstås.
En av sönerna berättade om verksamheten som startade med hans pappa och farfar Nils Rudenstam. Nu är det flera generationer som arbetar där. Äppelodlingarna sträcker sig över 25 hektar och innefattar 15 olika äppelsorter. Alla äpplen plockas för hand. Deras vision har varit densamma sedan 1947 att frukt som hanteras varsamt är den som smakar bäst. Numera kan man köpa alkoholhaltiga drycker här.
Området här kallas för Smålands Toscana för att Vättern värms upp långsamt och bromsar på så sätt våren samtidigt som den håller kvar sommarvärmen in på hösten innan den kyls ner.
Genom närkontakt med odlarna och kunskap om frukten de odlar kan de säkerställa både hög kvalitet och perfekt smak.
Här åt vi äppelkaka med grädde och det smakade gott. Innan vi åkte hem shoppade vi upp de sista av pengarna och det var inte svårt att göra sig av med dom.
Det är otroligt många duktiga entreprenörer vi har på landsbygden som genom sin kreativitet lyckas överleva. Vi önskar dem lycka till.
Text och bild: Helena